Djurgårdens hemvävda storsatsning – ”Det kan vara unikt”

Förra säsongen tog sig Djurgården till SM-semifinal för första gången på åtta år. Nu drömmer ”Mesta mästarna” om det första SM-guldet sedan 2001 och vägen dit ska gå via ett lag byggt på hela 16 Stockholmskillar.
– Det är riktigt många och det kanske är unikt, säger forwarden Daniel Brodin till Betsson.

För egen del vill han tillbaka i landslagsform igen. Det var i slutet av säsongen 2016/17, i en träningslandskamp med Tre Kronor, som Djurgårdens Daniel Brodin ådrog sig en allvarlig korsbandsskada och frågan var huruvida 28-åringen skulle kunna spela hockey under den nästkommande säsongen överhuvudtaget. I slutspelet var han dock tillbaka igen och det efter en lång rehabilitering, som han menar inte varit lika jobbig som det är lätt att tro.

– Jag var borta större delen av säsongen, men jag fick se ett jäkligt bra Djurgården spela hockey. På ett sätt så var det skönt att saker och ting såg så bra ut, för då kunde jag koncentrera mig på rehaben och inte stressa tillbaka för snabbt. När jag kom tillbaka så tycker jag att vi gjorde det bra mot Linköping (i kvartsfinalen reds. anm.), men Skellefteå (i semifinalen) var väl kanske strået vassare, säger Brodin till Betsson.

Läs mer om Djurgårdens satsning i vår lagbibel

Du kom från en supersäsong och det kändes som att du bara blev bättre och bättre innan skadan. Hur var det att åka på den smällen?
– Det är klart att det inte var kul, men jag bestämde mig snabbt för att komma tillbaka och att göra rehaben så bra som jag kunde. Jag fick grym hjälp av alla inblandade och jag tycker att rehaben gick bra. Jag kom tillbaka bra och jag känner mig i bra form nu också. Självklart är det tufft att åka på en sådan där grej, men när man väl är där så är det bara att försöka leva här och nu. Det går inte att gräva ner sig, för då är man körd.

Kändes skadan tyngre att åka på med tanke på hur bra det hade gått innan?
– Nej, jag tycker bara att det var bättre så. Jag tog med mig den känslan in i rehaben och använde den som en målbild när jag skulle tillbaka. Jag visste hela tiden att jag är bra och att jag tror på mig själv.

Det positiva tänkandet till trots så erkänner Brodin att det inte alltid var helt enkelt att hantera känslorna. Det fanns nämligen jobbiga delar också.

– Det var väl att inte få göra det jag älskar. Att inte få spela hockey. Att inte få vara på isen och tävla. Att inte få åka med grabbarna på bortamatch, utan vara tvungen att kolla matcherna hemma. Att vara tvungen att gå upp i gymmet när de andra går ut på isen. Det kan ju vara tufft ibland, men samtidigt är det så att om man ska komma tillbaka så är det man måste göra och jag tycker ändå att det fungerade bra.

Hur var det att komma tillbaka?
– Jag hade en bild i huvudet hela tiden att jag skulle komma tillbaka och när jag väl gjorde det så var det en grym känsla. All den tid som jag hade lagt ner, alla de timmarna, och att äntligen få vara på isen igen. Det var glädje, men det är klart att man även förstår hur fort det kan gå och du förstår nog lite mer hur priviligerad du faktiskt är att få göra det du älskar som ett arbete.

Fanns det någon osäkerhet kring vart du stod när du kom tillbaka?
– Nej, jag skulle säga att den enda osäkerheten jag kände överhuvudtaget var när jag skulle gå på is första gången efter skadan. Då hade jag inte varit på is på fem eller sex månader och jag visste inte alls hur det skulle kännas. Om jag skulle kunna stå på isen eller om jag skulle kunna åka någonting, men när jag tog de första skären så kände jag att jag visste precis hur jag skulle göra och efter det så var det ingen tvekan alls. Första matchen jag spelade så åkte jag in direkt på mål och hade ingen rädsla alls. Jag vet inte om det berodde på en bra rehab eller om jag bara litade på knät, men det var bara första träningen som jag var lite rädd för hur det skulle kännas.

Till den här säsongen får Djurgården inte bara tillbaka en heltaggad Daniel Brodin, utan klubben har dessutom värvat en rad intressanta namn. Färjestads skyttekung i fjol, Dick Axelsson, återvänder till klubben efter nio säsonger på annan ort, centern Jacob Josefsson kommer hem efter åtta säsonger i NHL och dessutom är Andreas Engqvist tillbaka efter den hjärnskakning som höll honom borta stora delar av förra säsongen. Daniel Brodin vill dock tona ner förväntningarna på det stjärnspäckade Stockholmslaget.

– Jag tycker att vi har fyra riktigt bra femmor som både kan producera framåt och jobba hårt. Det är det som krävs för att gå långt. Plus att vi har två riktigt bra målvakter, så jag tycker att det ser bra ut just nu.

Jag tror att ni är det enda laget i ligan som inte har en enda import. Gör det något med gruppen att alla pratar samma språk och många känner varandra sedan tidigare och så vidare?
– Jag vet faktiskt inte om det spelar någon roll. Det enda är väl att många känner varandra sedan tidigare och kanske har spelat tillsammans i något juniorlag eller så.

Det känns som att det är ganska många som brinner för Djurgården också.
– Ja, det är ju många killar som har en stark koppling till klubben, som har spelat här som juniorer, hejat på klubben sedan man var liten eller är från Stockholm. Det är klart att det är en extra krydda, så det är bara positivt.

Ni är alltså 16 (!) spelare från Stockholm. Det måste nästan vara unik i dessa tider.
– Ja, det är sjukt (skratt)! Det är riktigt många och det kanske är unikt. Jag vet inte faktiskt.

Experterna tycks mer eller mindre vara eniga kring att Djurgården kommer att vara med i den absoluta toppen även i vinter, men någon uttalad målsättning från laget finns inte.

– Nja, vi snackar väl inte så, utan vi tycker att vi har ett bra gäng och att vi har kul tillsammans. Sedan får vi se vart det tar vägen.

Är det rimligt att ni tippas kunna slåss om guldet? Borde ni ha de förväntningarna på er?
– Jag vet inte. Folk får väl tippa vad de vill. Vi i laget pratar sinsemellan om vilka våra målsättningar är och det håller vi där.

Det är att ha kul eller (skratt)?
– Ja, precis (skratt).

/Mårthen Bergman

Läs om alla lag i den digitala SHL-bibeln
Läs alla spelarintervjuer